Svenskt Näringsliv – Konsten att strula till det
Skrivet den juli 2nd, 2011 av Ulrika Sedell
Det är klart att det handlar om uppmärksamhet. För visst måste det väl finnas bildat folk även på Svenskt Näringsliv? Begåvade medarbetare som vet att framtiden blivit allt svårare att fånga i några enkla teser kring tillgång och efterfrågan. Och som vet att planekonomin faktiskt var en historisk parentes. Men som det brukar sägas i allmänhet och i Almedalen i synnerhet – all uppmärksamhet är bra uppmärksamhet.
Men samtidigt som jag roats av alla krönikor och skickliga debattörer som fyndigt raljerat över Svenskt Näringslivs hopplösa trångsynthet så är det någonting som skaver. För kritiken handlar nästan uteslutande om att räknenissarna på Svenskt Näringsliv fastnat i 1900-talets industriella framgångsrecept. Ett perspektiv där bilar, kullager och diskmaskiner betyder arbete, tillväxt och välfärd, medan musik, spel och ungdomslitteratur betraktas som simpla fritidssysselsättningar. Och även om jag delar kritiken så är ju risken att vi fastnar i en debatt kring vilken bransch som har framtiden för sig. Om vi ska tvinga barn och ungdomar att lära sig skriva fantasy eller montera el-bilar? Beroende på vilka områden eller sektorer som vi tror kan bli lönsamma ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Är det förresten någon som vet det?
Nej, jag är rädd att Svenskt Näringsliv utspel döljer ett helt annat antagande som i sin tur är mycket mer skrämmande. Nämligen att barn och ungdomar inte vet sitt eget bästa. Och i förlängningen även att vi som medborgare inte heller vet vårt eget bästa. Det är en syn på människor som ligger väldigt långt från mina personliga ideal om vad vi bör slå vakt om i samhället – frihet, jämlikhet och solidaritet. För det är tydligt att rapportförfattarna inte tror att människor är kapabla att ta ansvar för sina egna liv. Att vi som medborgare saknar förmåga bilda oss och ta del av mänsklighetens samlade kunskapsarv. Samtidigt som vi ska klara av att försörja oss själva och våra närmaste.
Men det är klart för den som endast ser resultat som differensen mellan intäkter och kostnader, finner säkert behållning i Svenskt Näringslivs rapport. För egen del är ordet resultat ett mycket vidare begrepp. Det är någonting som uppkommer när människor agerar och försöker göra något åt företeelser som upplevs som problem eller en situation som helt enkelt borde förbättras. Därför blir jag inte speciellt provocerad av vare sig Svenskt Näringsliv eller deras vision om Sverige som den lönsamma fabriken. Jag blir snarare stolt över att arbeta för så fantastiska organisationer som BRIS, Röda Korset och Hyresgästföreningen. Verksamheter där resultatet handlar om att göra skillnad tillsammans!
Länk till rapporten: Konsten att strula till ett liv. Om ungdomars irrvägar mellan skola och arbete, Svensk Näringsliv, juli 2011
