Den handlar om barnens bästa och vår framtid

Skrivet den januari 12th, 2012 av Ulrika Sedell

Den främsta faktorn för en framgångsrik skola är kunniga och kompetenta lärare. De främsta faktorerna för att ett barns ska lyckas i skolan är barnets socioekonomiska bakgrund och relationen till läraren. Det vill säga en kunnig och kompetent lärare som lyckas utveckla en relation som bygger på tillit är nyckeln för att få våra barn att utveckla och bygga kunskap.

Ändå visar undersökningar att skolan arbetar minimalt med värdegrundsarbeten och tydliggöranden av människo- och kunskapssyn. Styrs bemötandet av våra barn och synen på hur människor utvecklar nyfikenhet och självständighet av en genomarbetat värdegrund eller är det godtyckligt och upp till respektive lärare att välja? Får lärare kunskap i hur grupper utvecklas och hur relationer skapas?

Hur kan det vara möjligt att i en klass i Sverige är det ok att låsa dörren framför ansiktet på en åttaåring för att denne kommer sent, medan i en annan klass välkomnas barnet och får förklara sin sena ankomst? Hur kan det vara möjligt att i en klass i Sverige anser sig en lärare kränkt då en elev olovligt har en keps på huvudet, medan i en annan klass skämtas det om kepsar och anses som en rättighet att barnet själv får välja attribut för att synliggöra identitet?

Hur kommer det sig att i en klass anses mobiltelefoner som en tillgång och allas rättighet, medan i andra klasser är det ett problem och mobiltelefonen tas ifrån barnen när de anländer till skolan?

Varje barn, oavsett bakgrund, har rätt att behandlas med respekt och att få komma till tals. FN:s konvention om barnets rättigheter antogs i Sverige 1989. Enligt konventionen ska bland annat barnets bästa komma i främsta rummet i alla åtgärder som rör barn.

Det innebär en kultur där barnet får visa självständighet, inspireras i sin nyfikenhet och där de får ta ansvar för sig själva och andra genom att få vara med och sätta prägel på skolans regler. För kreativitet, initiativförmåga, ansvarstagande och att samspela med andra är avgörande kompetenser i vår framtid. Det kanske inte mäts i Pisa undersökningar…. Men det handlar inte om betyg utan det handlar om vår gemensamma framtid.

Det handlar om barnens bästa och hur vi vill forma vår framtid.

 

Med hopp om ett gott avslut 2011 och ett 2012 som gör skillnad!

Skrivet den december 14th, 2011 av Ulrika Sedell

Det har varit ett fantastiskt år på Ledarinstitutet med många inspirerande möten, uppdrag som givit resultat och utbildningar där perspektiv brutits och lärande utvecklats.

Det har också varit mitt första år som VD för Ledarinstitutet. Ett år som för mig har varit stimulerande, utmanande och väldigt roligt. Under året har vi byggt en ny hemsida för att tydliggöra Ledarinstitutets idé och erbjudanden. Vi har startat upp ett mentorprogram även för killar, ALEX. Vidare lanserade och påbörjade vi en helt unik ledarutbildning för Civilsamhället på uppdrag av Arbetsgivaralliansen och KFO, IDE OCH RESULTAT. Dessutom har vi påbörjat en utbildning som vi kallar Fånga och utveckla engagemang. En nio dagars utbildning i HUR man drar i gång rörelsen i syfte att människors vilja och behov ska påverka verksamhetsutvecklingen. Avslutningsvis har vi startat upp program för generalsekreterare och kanslichefer för lärande och erfarenhetsutbyte.

Under 2011 har vi också skräddarsytt insatser för många olika organisationer. Insatser som syftar till att utveckla idéburet ledarskap och öka värdet genom att exempelvis utveckla målstyrning, styrelsearbetet eller strategiarbetet.

Vi ser att många organisationer arbetar hårt för att skapa ett ännu högre värde för dem de är till för och det är vår drivkraft att bidra till organisationers framgång. Vi vet också att världen är i förändring och det kräver att organisationer ständigt behöver förnya och ompröva idén och den nytta som ska skapas. För oss är det avgörande att människor också ska behandlas värdigt och ses som värdefulla. En väsentlig värdegrund som är gemensamt för Civilsamhället.

Under 2012 vässar vi vårt utbildningsprogram och fortsätter med inspirerande och lärande seminarier. 24 seminarier erbjuder vi varje år. Seminarier med forskare, praktiker och specialister. Det kommer bland annat att handla om målstyrning, engagemang i Sverige, att få varumärke och handling att gå ihop och att förhålla sig till en stressad organisation. Det går att köpa paket i Utvecklingsforum och på så sätt kunna erbjuda medarbetar nya intressanta seminarier varje vecka.

Jag är väldigt stolt över mitt uppdrag att leda en verksamhet som drivs av engagemang och vilja att göra skillnad genom att bidra till att organisationer ökar sitt värde. Jag är också väldigt glad för att du är en del av Ledarinstitutet!

Vi som arbetar på Ledarinstitutet vill önska dig en riktigt god jul och ett gott nytt år och hoppas att vi ses nästa år i en utbildning, på din arbetsplats eller på en annan stimulerande mötesplats!

Ulrika Sedel
VD

Det är mycket som händer på Ledarinstitutet

Skrivet den december 2nd, 2011 av Ulrika Sedell

Under november och december händer det en hel del på Ledarinstitutet!

Vi utbildar bland annat religiösa samfund i ledarskap, ledare i handikapprörelsen i ledarskap och personlig utveckling och medlemsorganisation i målstyrning. Det är otroligt inspirerande och utvecklande att få bidra till att utveckla människor. Vår uppfattning är att organisationer är människor och att förändra organisationer är att förändra beteende.

I vårt arbete är ledstjärnan att förena idé och resultat. Det vill säga att alltid säkerställa organisationens idé. Ibland krävs det att gå tillbaka i historien och titta på de behov som låg till grund för att organisera sig. Men idén är ju inget värt om det inte leder till ett resultat. För att kunna visa upp resultatet och de egna framgångarna krävs det att mål sätts och resultat mäts. Det är en utmaning i idéburen sektor. Men vi vill mena att det går!

Just nu tar vi fram programmet för 2012. Det gör vi utifrån de möten, uppdrag och utbildningar vi genomfört under året. Nu är det många organisationer som arbetar för att skapa fungerande målstyrning, utvecklar värdegrund utifrån idén, skapar förutsättningar för att sänka stressen i organisationen och bygger varumärken. Därför kommer vårt program 2012 påverkas av det.

Det är roligt när det händer! Det gör det verkligen på Ledarinstitutet. I dag sjösätts vår nya utbildning i att förändra arbetssätt. Att i högre grad involvera medlemmar, frivilliga eller medborgare i organisationens verksamhetsutveckling. 25 personer genomför utbildningen som pågår under tre moduler. Vi fortsätter med vår utbildning IDÉ OCH RESULTAT. Läs gärna på www.ideochresultat.se. Deltagarna i våra mentorprogram IRMA och ALEX  ger oss fantastisk feedback om programmet och deras utvalda mentor. Programmet för generalsekreterare och kanslichefer pågår och i nästa omgång talar vi om att fånga och utveckla engagemang. I februari startar vi upp ett program för kommunikationsansvariga.

Nu trycker vi vårt program för våren och snart skickas det ut till alla våra organisationer som är medlemmar i nätverket Utvecklingsforum.  Håll utkik på vår webbsida och glöm inte att gå in på vår Facebooksida och gilla för då kommer du att få insyn i allt som pågår och få erbjudanden om mingel, seminarium och utbildningar.

Allt gott

Ulrika Sedell
VD

Ledarskap handlar många gånger om mod

Skrivet den augusti 12th, 2011 av Ulrika Sedell

Det i sin tur kan ge både framgång och misslyckanden.

Joachim Berner vet hur det är att vara en framgångsrik chef men också hur det är att misslyckas som ledare. Han höjdes till skyarna som medieguru under 90- talet men karriären fick ett abrupt slut. I dag har han flera styrelseuppdrag och den 1 juli tillträdde han som ordförande för Riksteatern. Men vad hände där emellan? Hur har vägen tillbaka sett ut och vad har han lärt sig?

Svenskt Näringsliv – Konsten att strula till det

Skrivet den juli 2nd, 2011 av Ulrika Sedell

Det är klart att det handlar om uppmärksamhet. För visst måste det väl finnas bildat folk även på Svenskt Näringsliv? Begåvade medarbetare som vet att framtiden blivit allt svårare att fånga i några enkla teser kring tillgång och efterfrågan. Och som vet att planekonomin faktiskt var en historisk parentes. Men som det brukar sägas i allmänhet och i Almedalen i synnerhet – all uppmärksamhet är bra uppmärksamhet.

Men samtidigt som jag roats av alla krönikor och skickliga debattörer som fyndigt raljerat över Svenskt Näringslivs hopplösa trångsynthet så är det någonting som skaver. För kritiken handlar nästan uteslutande om att räknenissarna på Svenskt Näringsliv fastnat i 1900-talets industriella framgångsrecept. Ett perspektiv där bilar, kullager och diskmaskiner betyder arbete, tillväxt och välfärd, medan musik, spel och ungdomslitteratur betraktas som simpla fritidssysselsättningar. Och även om jag delar kritiken så är ju risken att vi fastnar i en debatt kring vilken bransch som har framtiden för sig. Om vi ska tvinga barn och ungdomar att lära sig skriva fantasy eller montera el-bilar? Beroende på vilka områden eller sektorer som vi tror kan bli lönsamma ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Är det förresten någon som vet det?

Nej, jag är rädd att Svenskt Näringsliv utspel döljer ett helt annat antagande som i sin tur är mycket mer skrämmande. Nämligen att barn och ungdomar inte vet sitt eget bästa. Och i förlängningen även att vi som medborgare inte heller vet vårt eget bästa. Det är en syn på människor som ligger väldigt långt från mina personliga ideal om vad vi bör slå vakt om i samhället – frihet, jämlikhet och solidaritet. För det är tydligt att rapportförfattarna inte tror att människor är kapabla att ta ansvar för sina egna liv. Att vi som medborgare saknar förmåga bilda oss och ta del av mänsklighetens samlade kunskapsarv. Samtidigt som vi ska klara av att försörja oss själva och våra närmaste.

Men det är klart för den som endast ser resultat som differensen mellan intäkter och kostnader, finner säkert behållning i Svenskt Näringslivs rapport. För egen del är ordet resultat ett mycket vidare begrepp. Det är någonting som uppkommer när människor agerar och försöker göra något åt företeelser som upplevs som problem eller en situation som helt enkelt borde förbättras. Därför blir jag inte speciellt provocerad av vare sig Svenskt Näringsliv eller deras vision om Sverige som den lönsamma fabriken. Jag blir snarare stolt över att arbeta för så fantastiska organisationer som BRIS, Röda Korset och Hyresgästföreningen. Verksamheter där resultatet handlar om att göra skillnad tillsammans!

Länk till rapporten: Konsten att strula till ett liv. Om ungdomars irrvägar mellan skola och arbete, Svensk Näringsliv, juli 2011

Engagemanget är större än någonsin

Skrivet den juni 15th, 2011 av admin

Aldrig har svenska befolkningen varit mer engagerad än nu visar en färsk studie från Ersta Sköndal. 70 % har någon form av ideellt uppdrag. Men engagemanget syns på ett annat sätt. Det är i barnens idrott, barnens skola och i bostäder som vi gör många uppdrag, men även i andra former som inom vård och omsorg.

Det som berör oss är att det som är nära, angeläget och där vi ser att vi kan göra resultat. Det är en utmaning i dag för organisationer att kanalisera allt det engagemang som finns och finna nya former så att det just upplevs nära, angeläget och att resultatet blir synligt.

Under vintern har vi på Ledarinstitutet arbetat med flera olika organisationer kring just att fånga engagemang, mäta resultat och sedan visa upp det.

Att skapa resultat utan att göra avkall på idén är komplext och utmanande. Det är ett skäl till att vi under hösten startar upp en helt ny ledarskapsutbildning IDÉ OCH RESULTAT för ideell sektor. Utbildningen kommer att ge kunskap i hur man kan arbeta med målstyrning och hur man kan mäta effekter. Men också hur ett idéburet ledarskap gestaltas och utvecklas i organisationen.

Ledarinstitutet utvecklas därför att omvärlden förändras och det kommer vi att fortsätta med. Vi tror att människor vill engagera sig och vi tror att vi behöver varandra för att göra skillnad. Men ett engagemang är inte ett självändamål, det krävs forum och kanaler för att kanalisera kraften så att det kan blir resultat på riktigt.

Klicka här om du vill läsa eller ladda ner studien

Delaktighet – den känslan!

Skrivet den april 8th, 2011 av Ulrika Sedell

Det är så märkligt. Helt obegripligt faktiskt! Jag trodde inte att man kunde hitta någonting negativt i det faktum att människor i Nordafrika, efter årtionden av förtryck från självutnämnda despoter och korrupta statstjänstemän, nu äntligen tar till orda och skriver om sina drömmar. Jag är uppriktigt förvånad över att såväl forskare som debattörer väljer att skriva böcker med tesen att en facebook-upprop inte kan betraktas som ett ”äkta” engagemang. Så alla tvivlare, LYSSNA nu på Aernout Mik!

Det är inte bara fantastiskt. Det är framförallt viktigt att människor får tillgång till forum för att säga sin mening, få möjlighet visa sitt deltagande eller stödja andra människors engagemang. Det ger kraft, en känsla av sammanhang och en möjlighet att vara tillsammans med andra. Framförallt eftersom den värsta smärtan som du kan utsätta en människa för är utstötning. Och det handlar inte ens om demokrati i första hand, utan om att finna kraft och uttrycka sin vilja tillsammans med andra. Det är vad Facebook kan vara för oss. En källa till förändring där människor söker gemenskap, mening och samhörighet. Som sporrar mod och civilkurage. Jag älskar det!

Djärva, roliga, inspirerande kvinnor, nyktra realister och högspända idealister!

Skrivet den mars 9th, 2011 av Ulrika Sedell

Jag älskar att läsa och har nog alltid gjort det. Att få ta del av andra människors funderingar, drömmar och erfarenheter väcker alltid mitt engagemang och min nyfikenhet. Kanske de framförallt lär mig om livet, samhället, människor och om mig själv. Det finns böcker som går rakt in i mitt hjärta och som blir kvar. Dessa böcker återkommer jag till då och då. Finner inspiration, tröst och hopp i. En av dem är Ulrika Knutssons Augustprisnominerade bok Kvinnor på gränsen till genombrott (2006).

Den utspelar sig på 1920-talet och beskriver underbara kvinnor med stor framtidstro och ett brinnande engagemang. 1920-talet var en omvälvande tid, inte minst för kvinnorna. Sällan har idédebatten varit livligare än då. I centrum fanns Fogelstadsgruppen och kvinnorna runt tidningen Tidevarvet. Fogelstadskvinnornas frågor är högsta aktuella i dag: Hur håller man demokratin levande? Vilken plats har personligheten i politikens kollektiva tankemönster? Vad är ett värdigt liv? Vad är vänskap? Vad är kärlek?

De som frågade var Elin Wägner, Elisabeth Tamm, Ada Nilsson och Honorine Hermelin. Till kretsen hörde också Emilie Fogelklou och Siri Derkert. De var sökare på alla plan, estetiskt, religiöst, politiskt och privat. Det mest värdefulla som dessa kvinnor förmedlar genom decennierna är LIVSMOD! En bristvara i vårt tidevarv skriver Knutson och jag nickar. Ulrika Knutsson lyfter fram det starka nätverk som fanns mellan dessa kvinnor och hur nätverket gick över samhällsklassgränserna. Inte minst genom tidskriften Tidevarvet som hade en avgörande opinionsskapande roll för den tidens kvinnopolitiska frågor.

Idén till en kvinnlig medborgarskola föddes av Elisabeth Tamm eller Elin Wägner. Vintern 1921 bildades konstellationen Fogelstad. Honorine blev skolans rektor. Vad ville Fogelstad? I skolans prospekt 1925 går att utläsa: ”Skolan vill ge sitt bidrag i arbetet för att bakom vårt medborgarskap måtte stå självständiga och ansvarsfyllda människor. Skolan måste arbeta genom att samla människor från olika arbetsfält och livsområden. från landsbygd och städer, till gemensamma studier och ömsesidigt utbyte. Den vill söka sambandet mellan handens, hjärnans och hjärtats arbete, mellan hemmets värld och samhället, mellan den enskilde och det allmänna.” Till Fogelstad kom från hela Sverige socionomer, lärarinnor, hemmadöttrar, fabriksarbetare och husmödrar. I elevprotokoll kan man läsa hur världen för dessa kvinnor växer allt efter som dagarna går.

I mitten av tjugotalet skriver Honorine Hermelin i ett brev till Ada Nilsson: ”Det svindlar för min syn med oändlig förtjusning när jag i vissa ögonblick tycker jag ser hur en Tid framföds, just där vi nu står, men på så många olika vägar. Och vi får vara med! Hej, lilla Dumble!”

Jag känner en enorm tacksamhet och ödmjukhet för dessa kvinnors arbete och framtidstro, och är övertygad om att deras arbete gör avtryck i min värld och även kommer att göra det i mina barns framtida värld. Men jag är också säker på att vi nu ser hur en ny tid föds. Digitaliseringen är en demokratisk revolution och ger möjlighet till möten över alla gränser, lärande och gemenskap. Det ger förutsättningar för inflytande och att samlas kring frågor som är väsentliga för många. Och, ja, det är helt fantastiskt att få vara med!

Vi arbetar med förändring – varje dag!

Skrivet den mars 9th, 2011 av Ulrika Sedell

Förändringsarbete är ett genomgående tema för Ledarinstitutets kunder. Ofta handlar om att förändra struktur, beteendemönster och ledarskap. Att formulera mål och börja mäta effekter. Det handlar med andra ord om att förändra verksamheten utifrån yttre krav och medlemmars nya behov och vilja. Att forma en effektiv organisation som skapar resultat utan att göra avkall på idén.

Men att förändra strukturen från regelstyrt till målstyrt är långt mer än en processkarta. Målstyrning förutsätter att medarbetarna kan samverka sinsemellan och skapa handlingsplaner tillsammans. En kollektiv målformulering fordrar såväl förändringsvilja som ideologisk enighet kring vad uppdraget innebär och dess bakomliggande motiv. Och naturligtvis även en samsyn kring vilka medel som bör användas för att uppnå målen. Ett förändringsarbete där samsyn kring det övergripande syftet, formulerade mål och valda medel saknas, riskerar att leda till ytterligare fragmentering. Medarbetarnas väljer bort samarbete för att undvika konflikter. Var och en arbetar med sin fråga och träffas endast för att rapportera. Aldrig för att samverka kring varandras arbetsområden och resultat. Några kanske väljer att inte träffas alls. Och vad händer då med resultatet?

I en regelstyrd organisation ligger fokus för styrning på form och produktion. Arbetet görs inom det egna reviret, efter eget huvud och inte helt sällan oreflekterat. Var och en sköter sitt. Att formulera gemensamma mål i en sådan organisation är svårt. Kopplingen mellan de formulerade målen och arbetssättet blir ofta oklart. Utvärderingar och feedbackprocesser upplevs ointressanta, eftersom arbetet organiseras efter givna regler och/eller traditioner. Forskning kan visa att när en organisation förändras från regelstyrd till målstyrt leder det ofta till att det målstyrda idealet läggs ovanpå en regelstyrd verklighet, vilken kan skapa förvirring, otydlighet och en organisation som styrs av sociala spelregler istället för funktionella. (Bolman & Deal, Nya perspektiv på organisation och ledarskap, 2001)

Vad händer i en organisation när relationer och sociala spelregler blir överordnade det önskade resultatet? Konsekvenser som brukar nämnas är frånvaro vid väsentliga möten, långa irrelevanta diskussioner under möten, att mobiltelefon eller andra avbrott tar utrymme på bekostnad av gruppens arbete. Andra faktorer som kan uppstå är att individer eller grupper har egocentriska krav utan hänsyn till helheten. Man skulle kunna säga att när målen blir för abstrakta och riktningen oklar så leder det till födelsen av en social organisation.

Går det att förhindra? Det är klart att det gör. Men att förändra en organisation är att förändra mänskliga beteenden och det kräver tydlighet, dialog, ödmjukhet, envishet och tålamod. Kunskap om mänskliga processer blir väsentligt och en plan för både målformulering, strukturförändring, strategi och förändrat beteende är avgörande.

Att arbeta med förändring i syfte att göra skillnad och skapa resultat är ett genomgående tema i idéburen verksamhet. Att tro på människors förmåga och viljan att förändra för att skapa nytta för andra är givna förutsättningar. Det är skälet till att vi på Ledarinstitutet varje dag arbetar med förändringsprojekt.

Ingen kommer undan sig själv

Skrivet den mars 6th, 2011 av admin

Jag lyssnar på Sveriges Radio’s Reporter Marie Nilsson Boij som intervjuar Göran Greider om hans bok, ”Ingen kommer undan Olof Palme”. Och när han jämför socialdemokraternas ängslighet i jakten på en ny partiordförande slår Göran huvudet på spiken.

Han pekar på det faktum att vid den tiden när Palme blev socialdemokrat så behövde partiet inte gå till rekryteringsbolaget och säga; ”- Här är kravprofilen på den nya partiledare vi söker.” En profil som jag tvivlar på att ens Barack Obama klarat av att matcha.  Det var tvärtom Olof Palme som under sin uppväxt såg en rörelse som diskuterade framtiden, globala orättvisor, samhällsutveckling, makt och inflytande. En rörelse där kreativa och intelligenta människor samlades och som attraherade honom precis lika mycket som dagens unga karriärister kanske väljer en karriär genom Prime PR, Maria Rankka’s middagar eller Moderaternas kansli. Det var folkrörelsen som attraherade Olof Palme inte tvärtom.

Man har varit mer eller mindre framgångsrik i att fånga upp det engagemang som funnits inom rörelsen och de behov som medborgarna har. Men om det är rörelsen som skapat många av våra framgångsrika idéburna organisationer så väcker det en annan och minst lika intressant fråga, hur skapar man en framgångsrik och attraktiv rörelse? Är det en toppstyrd process där karismatiska ledare engagerar massorna kring en redan formulerad politik. Där ifrågasättande inte alltid ses som en tillgång och där organisationens styrka likställs med medlemmar som går i takt inom ramen för varumärkesplattformens tydliga regelverk? Eller, är det tvärtom en process där engagerade människor får möjlighet att använda organisationens resurser och samlade erfarenheter för att åstadkomma en förändring till det bättre. Ett konkret resultat!

Det strategiska vägvalet handlar lika mycket om dig. Om du tror att människor både kan och vill förändra sina förutsättningar och har förmågan att göra skillnad är valet inte speciellt svårt. Bjud in till ett samtal om det du tycker är angeläget. Lyssna till vad andra har att säga. Gör någonting konkret tillsammans och låt världen ta del av resultatet.

Lyssna på intervjun med Göran Greider här